Stoppsträcka — så långt går bilen innan den står still

Reaktionssträcka, bromssträcka och stoppsträcka är tre olika saker, och de växer olika snabbt när farten ökar. Här är siffrorna från Trafikverket och förklaringen till varför ett par extra kilometer i timmen kan avgöra om du hinner stanna.

Senast granskad: 17 oktober 2026Lagrum: Trafikförordningen (1998:1276) 3 kap. 14 §; Källa: trafikverket.se, Hastighet och stoppsträcka, och NTF, Hur räknar man ut reaktionssträckan? och Hur lång är bromssträckan?, hämtade 2026-10-17Så granskar vi innehållet

Varför spelar det någon roll?

Trafikförordningen 3 kap. 14 § säger att du ska anpassa hastigheten efter vägen, sikten och trafiken. Det är ett krav på att du alltid ska kunna stanna på den sträcka du överblickar. För att göra det måste du veta hur lång sträcka bilen faktiskt behöver.

Grunderna: tre begrepp

• Reaktionssträcka: sträckan du färdas från att du ser faran tills du har fått foten på bromsen.
• Bromssträcka: sträckan från att bromsarna tar tag tills bilen står still.
• Stoppsträcka: de två tillsammans.

Stoppsträckan är alltså reaktionssträckan plus bromssträckan. Ser du ett barn springa ut händer ingenting med bilen under reaktionstiden. Den rullar på i full fart.

Siffrorna från Trafikverket

Trafikverkets värden gäller bra däck, bra väglag och goda väderförhållanden. Reaktionssträckan i tabellen är räknad med en sekunds reaktionstid.

Källa: Trafikverket, Hastighet och stoppsträcka. Reaktionssträckan räknas som hastigheten i meter per sekund gånger reaktionstiden (NTF). Trafikverket anger inga egna siffror för reaktionssträcka eller bromssträcka var för sig.

Reaktionssträckan: din egen del

NTF anger att reaktionstiden vid en oförberedd händelse ligger mellan 0,5 och 2,0 sekunder. En sekund är vanligt att räkna med, men det är snabbt för många. Du kan förenkla: ta hastigheten, stryk sista nollan och multiplicera med tre. Vid 100 km/h blir det ca 30 meter med en sekunds reaktionstid.

Det som förlänger reaktionstiden är trötthet, alkohol, läkemedel och distraktioner som mobilen. Då färdas du längre innan bilen ens har börjat bromsa.

Bromssträckan: den som växer snabbast

Bromssträckan ökar med kvadraten på hastigheten. Dubbel hastighet ger fyra gånger så lång bromssträcka, tredubbel hastighet nio gånger. NTF räknar så här: bromssträcka = hastigheten i km/h i kvadrat delat med (250 gånger friktionstalet).

Tabellen är en grov uppskattning enligt NTF:s formel och friktionstal, inte Trafikverkets stoppsträckor ovan. Poängen är förhållandena: dubblar du farten fyrdubblas bromssträckan, och på slät is är den ungefär åtta gånger längre än på torr asfalt. NTF understryker att variationen vid is och snöhalka är mycket stor.

Väglag, däck och bromsar

• Våt väg: bromssträckan blir längre än på torr väg. Hur mycket beror på däck och vägbana, så räkna med en generös marginal i stället för ett exakt tal.
• Is och snö: stoppsträckan blir betydligt längre, säger Trafikverket.
• Slitna däck: Trafikverket nämner dem uttryckligen som en orsak till längre stoppsträcka.
• Hur hårt du bromsar: stoppsträckan påverkas också av hur kraftig inbromsningen är.

Vanliga misstag

Minnesregel

Dubbel fart, fyrdubbel broms. Och till det kommer reaktionssträckan, som växer i takt med farten. Lär dig 30 – 50 – 70 – 90 med 17 – 35 – 56 – 82 meter som referens.

Sammanfattning

• Stoppsträcka = reaktionssträcka + bromssträcka.
• Trafikverket: 30 km/h ca 17 m, 50 km/h ca 35 m, 70 km/h ca 56 m, 90 km/h ca 82 m, 100 km/h ca 97 m (bra däck, bra väglag).
• Bromssträckan växer med kvadraten på hastigheten.
• Reaktionssträckan växer i takt med hastigheten och blir längre vid trötthet och distraktion.
• Våt väg, is och slitna däck ger längre stoppsträcka.

Vanliga frågor